Hoppa till innehållet

Svarthuvad and

Från Wikipedia
Svarthuvad and
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ett par av svarthuvad and
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteHeteronetta
Salvadori, 1865
ArtSvarthuvad and
H. atricapilla
Vetenskapligt namn
§ Heteronetta atricapilla
Auktor(Merrem, 1841)
Utbredning

Svarthuvad and[2] (Heteronetta atricapilla) är en avvikande andfågel i familjen änder, närmast släkt med kopparänder.[3] Fågeln är unik bland änderna i att vara boparasit, det vill säga att den lägger sina ägg i andra fåglars bon. Den förekommer i södra Sydamerika. IUCN kategoriserar beståndet som livskraftigt.

Svarthuvad and är en liten (35–43 cm) och mörk and, påminnande om simänder men med mer utdragen kropp, kort stjärt och litet huvud på kort och tjock hals. I själva verket är en nära släkt med kopparänderna i Oxyura, men saknar den styva stjärten och den uppsvullna näbben. Hanen är svart på huvud och mantel, med ljusare flanker och buk. Honan är genomgående ljusbrun.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på låglandet i södra Sydamerika.[3] Den placeras i sitt släkte Heteronetta, systerart till kopparänder i släktena Nomonyx och Oxyura.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Svarthvuad and hittas i träsk, sjöar och våtmarker där den födosöker bland växtligheten på ytan likt simänder. Den livnär sig av växtdelar och frön, men också vattenlevande ryggradslösa djur, framför allt mollusker.[4]

Denna art är en boparasit, det vill säga att den lägger ägg i andra fåglars bon och bygger inget eget. Den har därför getts det engelska smeknamnet cuckoo duck, "gökand".[6] Som värdar väljer den framför allt pampasanden (Netta peposaca), men även andra änder, sothöns (Fulica) och ibland även måsfåglar som patagonienmås (Chroicocephalus maculipennis). Olikt gökar förstör vare sig adulta fåglar eller ungarna värdartens ägg och dödar inte heller dess ungar. Äggen kläcks efter 21 dagars ruvning och endast några timmar därefter är ungarna självständiga.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Heteronetta atricapilla Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2020). Black-headed Duck (Heteronetta atricapilla). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52932 28 januari 2020).
  5. ^ McCracken, Kevin G.; Harshman, John; McClellan, David A.; Afton, Alan D. (1999). ”Data Set Incongruence and Correlated Character Evolution: An Example of Functional Convergence in the Hind-Limbs of Stifftail Diving Ducks” (PDF). Systematic Biology 48 (4): sid. 683–714. doi:10.1080/106351599259979. PMID 12066296. Arkiverad från originalet den 14 June 2011. https://web.archive.org/web/20110614142405/http://mercury.bio.uaf.edu/~kevin_mccracken/reprints/syst-biol-48-683.pdf.  Arkiverad 14 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110614142405/http://mercury.bio.uaf.edu/~kevin_mccracken/reprints/syst-biol-48-683.pdf. Läst 24 juni 2020. 
  6. ^ David Attenborough, Nature of the Cuckoo Duck, The Life of Birds, BBC Episode 9,

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]